Den akademiska friheten hotas i Norden – dags att handla
Nordiska rådet möts på Island som bäst. Rådet borde ta itu med en växande och viktig utmaning: hur den akademiska friheten kan skyddas. Norden har i flera årtionden utgjort en förebild i världen när man har skyddat akademiska institutioner mot politisk, kommersiell och ideologisk påverkan. Våra universitet har utgjort grogrunder för fritt och självständigt tänkande, där forskning och utbildning utvecklas utan otillbörlig extern inblandning. Den akademiska friheten har bidragit till tekniska genombrott och samhälleliga innovationer, till hög livskvalitet och till de nordiska demokratiernas globalt sett ovanligt starka ställning. Detta arv är nu hotat.
Den akademiska friheten utsätts för allt större stress i de nordiska länderna. Det ökade beroendet av osäker extern finansiering försvagar forskarnas oberoende. Politisk styrning och inblandning påverkar forskningsagendor. Ökad användning av visstidsavtal gör forskare sårbara och minskar deras möjligheter att ta upp innovativa eller kontroversiella ämnen. Dessutom har traditionen av demokratiskt beslutsfattande vid universiteten försvagats. Beslutsfattande koncentreras i allt högre grad i den högsta ledningen. Kanske mest oroande är dock ökningen av trakasserier och hot mot forskare, särskilt de forskare som arbetar med känsliga eller kontroversiella ämnen. Tystande av yttrandefriheten drabbar inte bara enskilda forskare utan försvagar också samhällets demokratiska grund.
Vi pratar inte bara om ett nordiskt problem – utvecklingen i Norden har globala konsekvenser. Om vår region, som länge ansetts som världsledande inom akademisk frihet, börjar vackla, vad sänder det för signaler till andra länder? Om den akademiska friheten försvagas i Norden kan det ha negativa följder även utanför våra gränser.
Vi befinner oss i ett kritiskt skede. De nordiska förbunden för universitetsanställda står enade i kravet på omedelbara åtgärder. Vi uppmanar politikerna att försvara de grundläggande principer som ingår i den akademiska friheten och skydda universitetens autonomi. Viktiga steg måste tas för att skydda våra akademiska institutioners integritet samt för att behålla vår ledande roll inom den fria forskningen och utbildningen i världen.
Vår uppmaning till de nordiska parlamentarikerna och regeringarna:
- Garantera en stabil offentlig finansiering av universiteten
Den offentliga finansieringen måste vara förutsägbar och garantera forsknings- och undervisningspersonalens frihet att välja forskningens och utbildningens inriktning utan att behöva tillgodose externa finansiärers intressen. - Stärk det rättsliga skyddet för den akademiska friheten
Det behövs ett starkare rättsligt skydd för att säkerställa att universitet och deras forsknings- och undervisningspersonal förblir oberoende, kritiska röster i samhället, skyddade mot otillbörlig extern påverkan och politiska agendor. - Säkerställ trygga anställningsförhållanden
Den ökande användningen av tidsbegränsade anställningar minskar den akademiska friheten. Vi kräver trygga och förutsägbara anställningsvillkor för forsknings- och undervisningspersonalen, så att forskarna till exempel kan bedriva ambitiös och innovativ forskning med högre risk utan rädsla för att riskera sina jobb. - Återupprätta kollegial och demokratisk styrning vid universiteten
Det finns en centraliseringstrend i universitetens ledning. Centraliseringstrenden har försvagat forsknings- och undervisningspersonalens roll när man beslutar om universitetens akademiska inriktning. Vi kräver ett återinförande av en demokratisk och kollegial styrning, där den akademiska personalen har reellt inflytande över beslut om forskning och undervisning. - Skydda vetenskapen mot trakasserier och hot
Forsknings- och undervisningspersonalen måste vara fri att delta i den offentliga diskursen och bedriva forskning utan rädsla för trakasserier eller sanktioner. Universiteten behöver ett starkare skydd och stödsystem för att försvara den akademiska yttrandefriheten.
Vi uppmanar Nordiska rådet och de nordiska regeringarna att ta itu med dessa utmaningar och värna demokratins grundläggande principer. Norden ska även i fortsättningen visa vägen i akademisk frihet och integritet. Nu är det dags att försvara de friheter som länge definierat våra universitet och skyddat våra samhällen.
Guro Elisabeth Lind, ledare, Forskerforbundet, Norge
Sanna Wolk, förbundsordförande, Sveriges universitetslärare och forskare (SULF)
Brian Arly Jacobsen, ordförande, DM Universitet, Danmark
Sigrún Ólafsdóttir, president, Félag prófessora við ríkisháskóla, Island
Petri Mäntysaari, vice ordförande, Professorsförbundet, Finland
(”Akademisk frihet er truet i Norden – tid for handling”, översättning av Petri Mäntysaari)
Akademisk frihet i Norden: lagstiftning, praxis, utmaningar
