Vad gör förbundet?

Förbundet driver och bevakar sina medlemmars intressen i löne- och arvodesfrågor samt i frågor som gäller anställningsförhållanden, arbetsbeskrivningar och arbetsuppgifter. Förbundet ger medlemmarna råd om arbets- och tjänsteförhållanden och juridisk rådgivning.

Förbundet förser sina medlemmar med aktuell information om universitets-, vetenskaps- och forskningspolitiska ärenden samt om personalpolitiska frågor.

Förbundet har beredskap att stödja sina medlemmar ekonomiskt i händelse av eventuella arbetsmarknadspolitiska konfliktsituationer.

En avdelning bildar ett forum för regelbundna, ömsesidiga kontakter för universitetets viktigaste personalgrupp – professorskåren. Avdelningarna håller regelbundet möten och har också annan verksamhet och ordnar evenemang.

Forskningsinstitutens anställda har en separat rikstäckande avdelning.

Professorsförbundets lokalavdelningar är medlemmarnas forum för påverkan och de bevakar professorskårens intressen och för en dialog med organisationsledningen.

Professorsförbundet har ett brett verksamhetsfält som omfattar mycket annat än bara bevakningen av medlemmarnas direkta intressen

• Förbundet arbetar för frihet i forskning och undervisning, förbättrade förutsättningar för forskning och undervisning samt kontinuerlig vidareutveckling av universiteten och forskningsinstituten.
• Förbundet verkar för att öka interaktionen mellan forskarsamhället och det övriga samhället.

Professorsförbundet är en viktig samhällspåverkare tack vare medlemmarnas kompetens och prestige.

Förbundet tar ställning i aktuella vetenskaps- och forskningspolitiska frågor. Det kommer med initiativ och deltar aktivt i debatten om universiteten, högskoleutbildningen och finansieringen av vetenskap och forskning.

Förbundet står kontinuerligt i dialog med politiska beslutsfattare, universitetens och forskningsinstitutens ledning och andra påverkare i vetenskaps-, forsknings- och innovationssektorn, samtidigt som det bevakar medlemskårens och hela universitets- och forskningssektorns intressen.

Förbundet kallas till olika riksdagsutskott för att höras beträffande lagförslag om universiteten. Förbundets utlåtanden finns tillgängliga på förbundets webbplats. Därtill träffar förbundet regelbundet riksdagens kulturutskott. Förbundets ombud medverkar också i möten som ordnas av Tutkas, en förening för riksdagsledamöter och forskare, och håller anföranden där. Riksdagsledamöter deltar i förbundets seminarier på inbjudan. Dessutom informerar förbundet riksdagsledamöterna aktivt. Tidskriften Acatiimi skickas till medlemmarna i kulturutskottet och finansutskottets kultur- och vetenskapsdelegation.

Professorsförbundets medlemskår består inte bara av professorer utan där finns också andra personer i ledande ställning inom forskning, utbildning, forskningsadministration och vetenskapliga/konstnärliga organisationer. Förbundet är alltså väl förgrenat och har starkt inflytande i det finländska samhället.

Professorsförbundet bedriver interaktivt och nära samarbete med andra fackorganisationer inom universitet och forskningsinstitutioner.

Professorsförbundet är med i flera internationella organisationer inom undervisning och forskning. Förbundet håller uppsikt över internationella universitets-, högskole- och forskningspolitiska trender, och upprätthåller kontakt med andra internationella aktörer. De viktigaste påverkanskanalerna är ETUCE (The European Trade Union Committee for Education) och HERSC (Higher Education and Research Standing Committee).

Professorsförbundet är också medlem i EI (Education International).

Förbundet träffar regelbundet ombud för fackorganisationerna inom den nordiska högskolesektorn.

Professorerna är den enda yrkeskåren vid universiteten som nämns i universitetslagen.

Professorerna är den högst utbildade yrkeskåren vid universiteten och andra forskningsorganisationer. Tack vare sin utbildnings-, kompetens- och ansvarsnivå har professorerna helt separata kravnivåklasser i lönesystemet.

Professorerna har ledande uppgifter inom universiteten och de övriga forskningsorganisationerna. Därför bär de också ett större ansvar än andra personalgrupper för dessa organisationers och samfunds verksamhet och utveckling.

Universitetens professorer och andra med motsvarande ledande forskningsuppgifter utgör en internationell yrkeskår. De bildar ett internationellt samfund som i många länder har likartade kompetenskrav, arbetsuppgifter och ansvar.