Aktuellt om upphovsrättslagstiftningen
Skriven av
Leevi MentulaEU:s direktiv om upphovsrätt och närstående rättigheter på den digitala inre marknaden och direktivet om onlinesändningar togs in i den nationella upphovsrättslagen på det sätt som Professorsförbundet önskat, dvs. i enlighet med direktiven. Delreformen av upphovsrättslagen slutfördes i början av fjolåret och den uppdaterade lagen trädde i kraft den 3 april 2023. De ändringar som gjorts i lagen förbättrar ställningen för upphovsmän, förläggare och utövande konstnärer på det sätt som förutsätts i EU-direktiven.
En fungerande upphovsrättslag skapar förutsättningar för att det ska gå att leva på skapande arbete. Möjligheten för rättsinnehavare att tjäna pengar på upphovsrätten genererar också ekonomiskt mervärde för samhället, vilket likaså möjliggörs av en bra och uppdaterad upphovsrättslag.
Användning av verk inom undervisning
Den uppdaterade upphovsrättslagen underlättar användningen av verk inom undervisning. De ändringar i upphovsrättslagen som gäller användning inom undervisning är bestämmelserna om avtalslicens i 14 § och om inskränkningar i 14 a §.
Avtalslicensen för användning inom undervisning enligt 14 § gäller nu också offentligt framförande, och även filmverk omfattas av avtalslicensen för användning inom undervisning. Dessutom omfattas undervisningsverksamhet i förvärvssyfte av avtalslicens.
Den inskränkande bestämmelsen i 14 a § innebär att om en licens inte alls finns att få, eller inte är lättillgänglig, får ett verk med stöd av inskränkningen användas i illustrativt syfte inom undervisning utan ersättning. I praktiken ökar detta pressen på den kollektiva förvaltningen av rättigheterna att säkerställa att licenserna finns så lättillgängliga som möjligt för läroanstalterna. Också noter, som tidigare stått utanför regleringen, omfattas i fortsättningen av lagstiftningen. I inskränkningen ingår inte upphovsmännens rätt till ersättning. I regeringens proposition konstateras det emellertid till denna del att ”behovet av att föreskriva om rätt till ersättning kan bedömas senare när det finns erfarenhet av hur bestämmelserna fungerar”.
Flera licenser för universiteten har också förnyats och utvidgats. I första hand får verk fortfarande användas i enlighet med de upphovsrättstillstånd som skaffats till läroanstalterna. Den kanske mest betydande reformen i praktiken vid användning inom undervisning är att det är möjligt att visa videor från YouTube eller andra motsvarande tjänster i illustrativt syfte inom undervisningen.
Plattformstjänsterna ansvarar för sitt innehåll
Enligt det nya 6 a kap. i upphovsrättslagen har plattformstjänsterna ett upphovsrättsligt ansvar för det innehåll som de förmedlar. Det innebär att onlineplattformar i fortsättningen har en klar skyldighet att erhålla tillstånd för användningen av innehållet samt att betala en lämplig ersättning för det till upphovsmännen. Likaså har plattformarna skyldighet att avlägsna olovligt innehåll. I praktiken kan innehåll på sociala medietjänster användas tryggare, då ansvaret för att erhålla tillstånd klart har överförts på plattformarna.
För undervisning finns det flera användningslicenser som möjliggör rentav mer omfattande kopiering och användning av verk inom undervisningen än i illustrativt syfte. Sådana tillstånd är exempelvis Kopiostos kopieringslicens och användningslicensen för tv-program. Det är viktigt att var och en som ger undervisning vet vilka licenser som införskaffats till det egna universitetet och vilka licenser som finns tillgängliga.
Den nya inskränkningen som gäller parodier skyddar mem
23 a §, dvs. användning av verk i parodier, karikatyrer och pastischer. Paragrafen baserar sig på skyldigheten enligt direktivet att sätta i kraft vissa inskränkningar av upphovsrätten som avses i direktivet om upphovsrätten i informationssamhället.
Inskränkningen som avser parodier innebär att en person kan använda upphovsrättsskyddat innehåll utan att avtala om eller betala ersättning för användningen, om personen kan påvisa att det är fråga om sådan parodi som inskränkningen avser. Sådant innehåll är exempelvis mem.
Verk får användas för text- och datautvinning
Till upphovsrättslagen fogades en ny bestämmelse, med stöd av vilken verk får användas för text- och datautvinning. För utvinning får endast användas sådana verk som användaren har laglig tillgång till, dvs. verk som är exempelvis lovligt och öppet tillgängliga på nätet. Inskränkningen är emellertid inte ovillkorlig, utan verkets upphovsman eller förläggare kan förbehålla sig rätten till användningen av sitt verk för text- och datautvinning. Ett sådant förbehåll kan exempelvis införas i villkoren för användning av verket. Användningen av verk vid textutvinning inom vetenskaplig forskning får emellertid inte förhindras eller begränsas genom avtal.
Det bör noteras att kopior av verk som framställts endast får bevaras för text- och datautvinning och de får inte göras tillgängliga exempelvis för allmänheten. Forskningsorganisationer och kulturarvsinstitutioner får emellertid bevara exemplar av verk för vetenskaplig forskning samt för att senare verifiera den vetenskapliga forskningen.
Upphovsmännens ställning förbättrades vid överlåtelse av rättigheter
Upphovsmännens ställning vid förhandlings- och avtalssituationer stärktes. Till upphovsrättslagen fogades en ny bestämmelse, enligt vilken en upphovsman har rätt till lämplig och proportionerlig ersättning vid överlåtelse av ensamrätten eller beviljande av exklusiv rätt att utnyttja ett verk. På universiteten medverkar Professorsförbundet till att ersättning enligt den nya lagstiftningen beaktas vid avtal om överlåtelse av upphovsrätter.
Den ursprungliga upphovsmannen har också rätt att av användaren regelbundet få en redovisning över utnyttjandet av verket. En redovisning ska lämnas om den som utnyttjar verket har haft inkomster av användningen av verket och om den ersättning som betalas till upphovsmannen beror på i vilken omfattning verket används.
Samtidigt förbättrades också upphovsmannens rätt att återkalla överlåtelse av rättigheter. Upphovsmannen har rätt att återkalla överlåtelsen av rättigheter, om den som rättigheterna överlåtits till inte har utnyttjat verket inom en rimlig tidsperiod, och verket trots upphovsmannens yrkande inte har utnyttjats inom sex månader från det att yrkandet framställdes. Upphovsmannen är emellertid inte skyldig att återbörda sitt arvode med anledning av att överlåtelsen av rättigheter återkallats.
Totalreform av upphovsrättslagen?
Redan när lagen stiftades lämnade undervisnings- och kulturministeriet en del av de nationella reformerna utanför helheten till det så kallade andra paketet. Hit hör bland annat en mer omfattande reform som gäller användningen inom undervisning, användningen av verk i forskningsverksamhet, den redan genomförda rätten till ersättning för e-utlåning och andra mindre helheter. Riksdagen förutsatte också att ”statsrådet bedömer behovet av en helhetsreform av upphovsrättslagstiftningen för att göra upphovsrättssystemet mera transparent och göra lagstiftningen tydligare och begripligare med beaktande av det nationella handlingsutrymmet”.
I Orpos regeringsprogram under Kultur konstaterades följande: Man utvärderar behovet av en helhetsreform av upphovsrättslagstiftningen för att göra upphovsrättssystemet mera transparent och göra lagstiftningen tydligare och begripligare med beaktande av det nationella handlingsutrymmet. Ålands särskilda behov i upphovsrättslagstiftningen bedöms tillsammans med myndigheterna i Sverige.
Sverige har redan inlett en reform av upphovsrättslagen, där man genom en översyn säkerställer att lagens inskränkningsbestämmelser motsvarar kraven i EU-lagstiftningen. Avsikten är att minska bestämmelserna om inskränkningar och samtidigt göra lagen tydligare.
Minister Multala har meddelat att man sannolikt inte kommer att inleda en totalreform av upphovsrättslagen. ”Först hör man upphovspersonerna och fältet i omfattande utsträckning. Man känner även redan till vissa förändringsbehov som har identifierats av riksdagen.” Med största sannolikhet börjar man med försiktigare steg.
Professorsförbundet medverkar aktivt till att lagen förnyas för att motsvara förändringarna i samhället, vetenskapen och de skapande branscherna.
Regleringen av artificiell intelligens skapas inom EU
De följande åren kommer den snabba utvecklingen inom tillämpningar med artificiell intelligens att utgöra den mest betydande förändringskraften i anslutning till de skapande branscherna och upphovsrätterna. Framför allt väcker det frågor om på vilket sätt verk som skyddas av upphovsrätt har utnyttjats för att lära artificiell intelligens bland annat i samband med omfattande språkmodeller. Enligt Professorsförbundet är det synnerligen viktigt att den nuvarande lagstiftningen om upphovsrätt också iakttas i fråga om artificiell intelligens.
I fjol togs de första stegen mot en reglering, när EU nådde politisk enighet om en ny förordning om artificiell intelligens. Förordningen om artificiell intelligens, dvs. kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om harmonisering av bestämmelserna om artificiell intelligens har framskridit till trepartsförhandlingar, dvs. så kallade triloger, där förordningen får sin slutliga utformning. Detaljerna i förordningen får sannolikt sin slutliga form under våren 2024. Professorsförbundet följer aktivt upp utvecklingen av lagstiftningen och för fram sin egen syn exempelvis genom utlåtanden.
