Hur många ord?

Hur många ord skriver du per dag?

Min gissning är att det är långt mer än 2000 ord. Den siffran plockar jag från de skönlitterära författarkretsarna, där till exempel Karin Erlandsson minutiöst redogör för sina kvantitativa skrivambitioner i boken Alla orden i mig. Jag återkommer till de professionella skönlitterära författarna längre fram i den här bloggen. Min poäng är förstås att också vi professorer är professionella skribenter. Skulle vi förlusta oss med att räkna antalet ord vi producerar per dag skulle vi också få syn på de olika genrerna vi skriver inom. Förutom vetenskapliga artiklar skriver vi ansökningar, e-post, respons, memon, utvärderingar, rapporter, kommentarer, kursmaterial, debattinlägg, populärvetenskap, inlägg på some, kollegiala brev, protokoll och bloggar.

Att producera 2000 ord är ett kvantitativt mått. Sådana används också i vetenskapssamfundet. Ofta i det utmanande begränsade syftet. Konferensabstraktet får vara högst 350 ord eller artikeln får vara högst 40000 tecken med mellanslag exklusive referenslistan. Ett begränsat antal ord vässar budskapet. En begränsning i antal ord eller rent av skrivtid kan fungera stimulerande. Till exempel min skrivhandledare i tiderna i Borgå, författaren Birgitta Boucht, utmanade med så kallade femminuterstexter. Har man bara fem minuter på sig så hinner man inte med några tomma bladets kriser eller spärrar överlag. Då skriver man. Texten blir knappast färdig, men den blir ett embryo som kanske kan bli till något mer med lite bättre tid.

Sådana embryon är skojiga att skriva. Ett sätt att rikta kreativiteten, eller superhjältekraften, som Karin Erlandsson kallar den och fortsätter att man inte kan veta vad som händer med skrivandet förrän man valt att rikta kreativiteten helt på det. Sådant håller man ofta på med i skrivarklubbar och olika hobbyverksamheter. För man kan ha skrivande som hobby. Internationellt talar man ofta om creative writing då man avser skrivverkstäder och författarworkshoppar av olika slag. Inom den grundläggande konstundervisningen ingår ordkonst som en av nio konstformer och precis nu är det aktuellt med en kvalitetshöjning inom detta område. Forsknings- och kulturminister Sari Multala har så sent om 12.11.2024 besvarat ett skriftligt spörsmål om en högskoleexamen i och utbildningsväg till ordkonstlärare och ordkonstpedagog inlämnad av riksdagsledamot Eeva-Johanna Eloranta /sd (SS 388/2024 rd). Minister Multalas svar är mycket entydigt. Hon hänvisar till den utredning som Föreningen för ordkonstundervisning i Finland genomförde 2022 och konstaterar att högskolor som redan erbjuder undervisning i kreativt skrivande, litteraturvetenskap och pedagogik är lämpliga aktörer för att ge behörighet som ordkonstlärare. För att genomföra utbildningen behövs således inte nödvändigtvis nya examina eller utbildningsansvar. Högskolorna beslutar självständigt om innehållet i den utbildning som de ansvarar för med stöd av sin autonomi.

Åbo Akademi är ett av dessa universitet som räknas upp i svaret av minister Multala och vi är mycket redo att utveckla ordkonstlärarutbildningen på svenska i Finland. ÅA har de behövliga vetenskapliga ämnena litteraturvetenskap och pedagogik, och har redan piloterat kurser inom ett biämne kallat Litterärt skapande. Inom det ämnet innefattas de tre centrala elementen: litteraturvetenskap, kreativt skrivande och pedagogik. För att säkerställa att de skönlitterära aspekterna av skrivande ingår i de utbildningsvägar vi erbjuder inom ÅA har vi sedan i somras författare, FD Mia Franck affilierad som arbetslivsprofessor i litterärt skapande. Professor i litteraturvetenskap Mia Österlund, arbetslivsprofessor Mia Franck och jag, professor med ansvar för pedagogiska studier för lärare, ansvarar gemensamt för utveckling av utbildning och forskning inom litterärt skapande.

Vad har då allt detta med antalet skrivna ord per dag att göra?

Jo, att räkna ord är ett sätt att synliggöra skrivandet. Läsandet tenderar att få stor uppmärksamhet i samhället, särskilt ungdomars sjunkande kunskaper i läsning och det minskade intresset för den så kallade långsamma läsningen över lag. Men inget läsande utan skrivande, och tvärtom. Det skriva finns liksom inte innan det blir läst. Här hänvisar jag till den norska författaren Karl Ove Knausgård som resonerar kring konsten i sin bok Nattens skola. Där möter vi fotografen Kristian Pedersen som intervjuas i samband med en retrospektiv utställning på MoMa. På frågan om vad det betyder för honom att ställa ut sin konst och att bli sedd svarar Pedersen att han inte alls tror på att det finns konstnärer som skulle göra konst som de vet aldrig kommer att bli sedd. Konst handlar djupast sett om kommunikation, säger Pedersen och fortsätter: ”Varje konstverk uttrycker något. Och för att det ska komma till uttryck, alltså för att det över huvud taget ska finnas, måste det bli sett. Konstverket finns inte förrän det blir sett. Det är meningslöst annars.”

Våra skrivna ord i professorsvardagen är kanske inte alla gånger att förlikna vid konstverk. Men de är strävan till kommunikation, i olika genrer och för olika mottagargrupper. Det skrivna vill både bli läst och få ett svar. Tack ska du ha som orkade igenom dessa 795 ord. Jag är mycket glad om du vill ge ett svar.

Ria Heilä-Ylikallio

Professor i svenska och litteratur med didaktisk inriktning vid Åbo Akademi

Läs mer av skribenten